När regnet fortsätter falla tungt och utan avbrott får man gilla läget och sätta sig framför TVn även i sommarstugan även om det gör ont i hjärtat. Och vad hittar man väl där om inte Friidrott från Berlin.
Det springs hit, hoppas dit och så hivar man iväg något lite då och då. Och utan några svenska hopp så kan jag snabbt konstatera att det hela inte är så värst engagerande.
Dagens stora snackis är 100 meter - vilket så vitt jag kan minnas det alltid är när det vankas friidrott. Men vad är det egentligen? 100 meter är ju fan ingenting. Man blir knappt svett på den distansen. Golf framstår ju som värsta utmattningsgrenen i jämförelse. 100 meter. Så mesigt.
Tacka vet jag de som springer 10 000 meter då. De hinner i alla fall få upp pulsen lite. Å andra sidan - hur tråkigt blir inte det att titta på när de bara joggar runt 90% av tiden. Egentligen borde de avverka alla varv i en källare under arenan för att sedan komma upp inför själva avgörandet.
För att bara göra en liten hockeyjämförelse vore 100 meter som att gå in i en arena och se fram emot höjdpunkten: tekningen.
2 kommentarer:
Jag tror att du är en av de få i sportvärlden som tycker att 100m är en plojgrej.. "blir ju knappt svettig".
För att citera radiosportens kommentator efter loppet: "Detta är nog det största som har hänt i sportens värld någonsin".
Jaja,
en tekning är också en tekning..
Hej igen Christer.
Känner mig lite speciellt utvald som fick äran att vara den 3000 besökaren på din sida.
Stort för en enkel man som mig :)
/M
Skicka en kommentar