ÄNTLIGEN: Viktminskningsdieten som fungerar

Forskare i Skottland har, enligt hörsägen, länge forskat på fenomenet diet och viktminskning. Detta parallellt med att allehanda amerikanska mumbojumbodieter spritts över världen. I tysthet har den skottska befolkningen ingått i ett långsiktigt projekt som nu redovisats. Jag och mina två i allra
högsta grad normala vänner åkte till den skottska huvudstaden för att ta del av fynden.

Vi befinner oss på en gata i centrala Edinburgh. Det är november. Det är rysligt kallt. Vi kurar ihop oss, huttrar, längtar intensivt efter en värmande ale men ägnar ändå en sekund åt omgivningen. Något slår oss. Hur kommer det sig att lokalbefolkningen beter sig som om det fortfarande vore högsommar? Shorts? Var och varannan i T-shirt. Vad hände med mössa, vantar och vinterjacka?

För att inte frysa ihjäl har den vanlige skotten under generationer tagit väl hand om sin kropp och sin hälsa. Man är sunt nationalistisk – hatar allt vad engelsmän hittar på – och är oerhört stolt över sin historia som krigare. Man går i kjol, bär kniv och man har alltså slutat att känna av en sådan mesig sak som kyla.

Svaret på hur man klarar av det sistnämnda finns alltså i den skottska dieten. Vi stötte på den vid vår första frukost på hotellet i Edinburgh. En stor skål Haggis fick det att vattnas i munnen. Nu var det alltså dags. Den legendariska rätten skulle smakas. Lät sig väl smakas dessutom. Jag vet inte vilka faktiska ingredienser som gör Haggis till Haggis och vill heller inte veta. Det smakar pölsa/hackekorv och jag behöver inte smaka igen. Ever. En av resekamraterna blev dock så överförtjust att han senare åt Haggis till såväl frukost som lunch.

Förutom just Haggisen var det annars friterat som gällde. Allt är friterat. Enligt rykte serveras till och med den skottska delikatessen Fried Marsbar med pommes som en finaremer middag. Gillar man inte Mars så sägs anrättningen också finnas i Snickersutförande. Godismiddagarna var kanske de mest udda men alltid erbjöds man friterade brödbitar, friterade fiskar, friterade potatisbitar, friterade köttbitar, kyckling och så vidare. Och allt fantastiskt gott måste jag säga. Äter man dessutom snabbt nog hinner man få i sig en ansenlig mängd innan magen säger STOPP och BELÄGG och paltkoman slår till på allvar.

Denna sensationella nya diet kallas för HCHF och det dröjer bara några få dagar innan man vant sig. När väl invänjningstiden är över finns det inga gränser för vad man kan stoppa i sig och när eller ens hur mycket. Det är gott – och uppenbart mycket nyttigt...

...Åtminstone om man inte vill frysa.