lördag 28 februari 2009

Melodifestivalen 2009

Ja, jag sitter där. Fenomenet Melodifestivalen/Schlagerfestivalen/Eurovision Song Contest blir en social aktivitet då det svenska folket samlas kring sofforna, tar ett glas vin och umgås. Gott nog och om detta har jag intet att invända.

Men

Resten av jippot. Oh my fucking god, herre min skapare och alla andra gudomligheter – vad har ni gjort? Sångkvaliteten är ju så bedrövlig att jag skäms å sångerskornas/sångarnas vägnar. I kvällens avsnitt (del 4 av 1 000 000) var det några som försökte prata sig igenom en låt som jag vill minnas hette Este Noche. Oh oh oh såååå jävla dåligt helt plain and simple. Och då var det bara strået vassare än det mesta andra. Hur gick det till? Hur kom de upp på scen?

Det fanns dock undantag i Malmö. Sarah Dawn Finer var helt ok – speciellt scenljuset. Och den där operasångerskan hade faktiskt en sångröst – så länge hon höll sig till de högre tonerna.

Skulle jag få bestämma skulle jag införa följande regler:

* Låtarna måste framföras på landets officiella språk.

* Enbart personer med någon sorts artistisk ådra får visa sig på scenen.

* En omröstning räcker! Dagens utdragna förfaringssätt slås bara av Postkodslotteriet.

* Som låtskrivare får man bara ha med ett enda bidrag (oavsett vilket land man skriver låten för). De fyra som skriver låtar för hela Europas Melodifestivalspektakel i nuläget bordet portas – permanently!

Slutligen: IdolDarin stod för pausunderhållningen. I rest my case. Say no more.

1 kommentar:

Kutten sa...

Har inte sett på melodifestivalen på flera år... Anledningen är ju självklart att det blivit så inihelvete jävla dåligt... Och den stora festivalen? Same shit more countries... Och som du säger, Darin.... Ingen kommentar behövs...