Att sluta snusa – Ups and Downs

Del 4: Alla dessa goda råd och tips

Om det från början handlade om att se hur länge jag kan stå ut utan snus så har spelreglerna ändrats. Har jag dagligen stoppat något i käften som gör mig såhär bedövad och sjuk – så är det slut nu. Man kan ju undra vad det faktiskt är i de små goda påsarna egentligen.

Allt eftersom abstinensen blev värre och jag dessutom bestämde mig för att det faktiskt är slut på snusandet kändes det som att alla tillgängliga hjälpmedel var tillåtna helt plötsligt.

Morötter: Gott. Nyttigt. Lokalproducerat. Tar inte bort abstinensbesvären men det dämpar lite att frenetiskt tugga, tugga tugga, tugga, tugga...

Träna: Funkade inte alls för mig första veckan. Orkade ingenting. Låg bara där på bänken och funderade på om det inte vore bäst att ta en snus i alla fall. Kanske ett bra inslag senare?

Nikotintuggummi: Inhandlades när det var som jävligast i avseende att ha in case of emergency. Det funkade absolut på mig och gjorde mig mycket mycket lugnare när det var som värst. Dock går det inte att jämföra med en riktig snus. Eftersom det går att bli lika beroende av dessa tuggummin så har jag varit väldigt restriktiv med användandet. Max ett om dagen (i mitt fall på kvällen så jag kan sova)!

Tuggummi: Tugga, tugga, tugga, tugga. Keeps you busy. Funkar helt klart på mig. Bäst är Stimorol Senses.

Nikotinfri snus: Den orala stimulansen ska ha sitt också. Bara känslan av en snus under läppen är ett litet miniberoende i sig. Trots att jag vet att det inte är en riktig snus under läppen så känns det ändå ganska bra att lägga in en Onico med enbär- eller pepparmintsmak.

Släng all snus: Det sägs att det är som att be om att börja igen att ha tillgång till snus. Så inte i mitt fall (än så länge). För mig känns det som en trygghet att ha de små dosorna lite här och där. En i jackan, en i kylen och så vidare. Lite som att ha kvar tändaren i fickan i åratal efter att man slutat röka. Dessutom håller det tävlingen vid liv: Hur tuff är jag egentligen. :-)

Bit ihop: Oh yeah! Det är det här det handlar om tror jag och för att kunna göra detta så måste du i hjärtat ha bestämt dig för att sluta.

Liksom Gud vilade även abstinensen den sjunde dagen. Det var en befrielse när det kemiska äntligen mattades av. Fokuset återkom, jag skakar inte och jag känner mig inte sjuk längre. Nu återstår bara en intensiv känsla av att ”det vore väldigt gôtt med en snus”.