I min lilla bubbla

I min lilla bubbla fungerar det som såhär att det jag tänker och gör stannar i bubblan. Några nära utvalda kikar in i bubblan ibland och de är naturligtvis mer än välkomna att göra så. På senare tid har jag dock uppmärksammats på att det faktiskt finns andra som kikat in i min lilla bubbla. Kul - men det betyder också att man kanske måste börja fundera på vad man skriver. No more secrets liksom.

So, vad får detta för konsekvenser. Jo - alla ni som funderat på att ge mig tips på vad jag ska köpa åt mamma, pappa och Niclas i födelsedagspresent - skriv inte det här!!!

Och avslutningsvis vill jag då passa på att säga: Hej Mamma! Välkommen som läsare. :-)

Fusk ger Frölundafavör?

3-3 i matcher efter en mycket märklig sjätte match i årets kvartsfinalserie mellan Färjestad och Frölunda. Och "mycket märklig" är på gränsen till en underdrift. Faktum är att jag tror att samtliga matcher som spelats i den så kallade Borgen på något sätt och vis har dribblats med på andra ställen än på isen. Det handlar om omspolning, ingen omspolning, släckta lampor, inga lampor och så då slutligen någon/något som trycker på knappen för slutsignalen innan matchen är slut - precis i ett läge då Färjestad vunnit en tekning och hade möjlighet att kvittera matchen.

Nu tror jag egentligen inte att det var så fruktansvärt illa att någon orolig Göteborgare i sekretariatet faktiskt tryckte på knappen, men det är en spännande tanke. I en såpass proffsig liga som Elitserien ändå får sägas vara - och då inte minst om man pratar två av giganterna, FBK-FHC - får inte ens möjligheten till något dyligt finnas. Ren och skär skandal helt enkelt.

Efteråt agerade samtliga involverade med ett stort lugn och utan att brusa upp. Visst, det är naturligtvis smart. Men jag personligen blir tvärilsk. Egentligen tycker jag Färjestad bör tilldömas segern. Och om inte det går för sig så bör sista perioden spelas om. Om även detta är omöjligt borde åtminstone de fem sista sekunderna spelas om. Men så blir det naturligtvis inte. Hence, mission completed.

Tyvärr tror jag att allt detta enkom gynnar Frölunda. Och förhoppningsvis är det inte är annat än slumpen, oturen, Gud, Satan eller någon annan högre makt som lagt sig i den här kvartsfinalserien. På påskafton fälls avgörandet. Får väl se om det är Jesus eller några häxor som lägger sig i i LLA. Knappast troligt. Sådant här händer bara i Göteborg.

Kom helt av mig

Yep. Kom helt av mig för en stund där. Ett elakt virus satte sig på vänstersidan av ansiktet för drygt två veckor sedan och jag har precis blivit helt återställd. Ont! Har varit på benen en vecka och den tiden har i princip gått åt till att komma ikapp. Mailhögen undantagen så är jag i någorlunda nära ikapp i det mesta. De stora avgörandena hoppas jag dock kunna komma på det klara med under veckan som väntar. Då hoppas jag bland annat lösa följande knutar:

* Vad ska jag köpa för ny mobiltelefon (med Telia)
* Blir det en ny bil eller inte
* Slår FBK ut VF eller?
* Vad ska jag köpa åt mamma i födelsedagspresent
* Pappa fyller också år
* Och inte minst Niclas som blir 30

Ok. Jag är inte riktigt ikapp än... Men på god väg... :-)

TELENOR drar ner BBB i smutsen

Ja, jag vet! Man får skylla sig själv när man slutligen ger upp och låter den enträgna telefonförsäljaren spela in ens medgivande. Och trots att jag inte gärna medger det så kan jag i mina svagaste stunder inte se klart och säga nej i sådana lägen. Det var så jag hamnade i knäet på TELENOR.

Med en enkel inspelning av mitt ”ja” flyttades jag från supersäkra och dugliga Telia till det något billigare TELENOR. I ett halvår krånglade det med flytten av mitt nummer. Och när det väl fungerade började jag upptäcka att täckningen var långt ifrån så bra som telefonförsäljaren utlovat. Faktum är att om jag är inomhus i centrala Karlstad kan jag mycket väl tappa täckningen. För tjocka fibrer i jeansen = noll täckning och så vidare. Och då har jag inte ens närmat mig E18, Väse, 61an och Lässerud. Och detta leder till att 50% av samtal till mig aldrig når mig utan jag får ett meddelande om missat samtal, ibland flera timmar efter att samtalet faktiskt ringdes. Täckningen är under all kritik med andra ord – och jag är ledsen över att ha fallit för två bolagsnamn som jag hade ett gott öga till.

TELENOR har jag förstått är Norges svar på Telia. Påligtligt. Täckning där det behövs och så vidare. Bredbandsbolaget har levererat Internet och annat till mig i hur många år som helst. Det har varit prisvärt, felfritt och bra att ha att göra med om det nu varit något som krånglat. TELENOR köpte upp/in sig i Bredbandsbolaget för något år sedan och det var via den kontakten som telefonförsäljaren från TELENOR fiskade fram mitt namn och nummer.

Efter råd från en advokat skrev jag ett brev till TELENOR och bad dem häva abonnemanget. Svaret var kort och konkret: Nej – med en hänvisning till ARN och lite annat smått och gott som naturligtvis har till uppgift att få mig att inte gå vidare. De lyckades. Jag orkar fan inte driva saken utan köper mig loss för ett antal tusen.

Lite bittert naturligtvis men jag får delvis skylla mig själv när jag gick på telefonförsäljarens prat om guld och gröna skogar. Jag är ju egentligen inte dummare än att jag vet att det i 99,9% av alla fall alltid finns en hake med allt för bra erbjudanden. Så är det bara.

TELENOR tjänar in den resterande abonnemangskostnaden men kommer aldrig mer att få mig som kund efter detta bemötande som man skulle kunna ha skött så mycket snyggare. Det är såhär lurendrejeriföretag gör - företag som redan på förhand vet att de kommer förlora alla kunder man lockat till sig. Och det trodde jag inte om TELENOR.

Ett exempel på hur man kan göra det snyggare kommer från Bredbandsbolaget (som ju tyvärr hamnat i samma säng som TELENOR). Jag ringde dit och berättade att jag troligen kommer att flytta till Väse. Eftersom de inte kan erbjuda en enda tjänst där ute förkortas uppsägningstiden med 2/3 och dessutom sänks abonnemangsavgifter med 2/3 tills de går ut. Visst – även detta kommer kosta mig. Men jag betalar det gärna eftersom de trots allt bjudit till lite.

So, avslutningsvis. Till mig själv vill jag bara säga att aldrig mer säga ja till en telefonförsäljare tänka efter först. Och till de som överhuvudtaget funderat på att bli kunder hos TELENOR. Tänk efter först.

Socker – godaste godiset

Så var det äntligen då dags för Kent att återigen gå upp på scen i Karlstad. Senast jag såg det vill jag minnas att det var i ett tält och jag tyckte egentligen inte att den konserten var speciellt bra. Och det är klart att förväntningarna dessutom sänktes lite av att jag egentligen kom in sent i Kents liv. Fram till Hagnesta Hill tyckte jag det var i princip skräp och mitt enda positiva minne från Kent var då en livecover av DM’s ”Stripped”. Men efter dess har det blivit bättre och bättre. Slutligen, med senaste skivan, så bra att jag är fullständigt, helt och hållet såld på Eskilstunagruppens musik.

Just av ovanstående anledningar blev jag också väldigt nöjd med konserten igår. Det var väldigt mycket nytt material och det presenterades på ett vackert och smakfullt sätt. Jag saknade visserligen ”Klåparen”, ”Ansgar och Evelyn” och ”Utan dina andetag” – men vad gjorde det när versionen av ”Socker” fullständigt swept me away. Bland det bästa jag sett! ”Columbus” och ”LSD någon?” var inte långt därifrån.

När konserten var slut tog jag därför beslutet att det måste införskaffas en biljett till ArvikaFestivalen -08. Entrébiljetten är värd sitt pris bara för att återigen få höra ”Socker” live igen. Örongodis av högsta kvalisort!

Said and Done

Med stöd av H.M.Hellberg på tillfälligt besök fick jag det så äntligen gjort. Chefen är tilltalad och något sorts beslut taget. Skönt men också med en viss känsla av sorg.

Mitt i allt ringer en dam från Hagfôrs och är intresserad av att köpa min Saab. Tyvärr kommer vi inte överens om priset i förstaläget – men jag hoppas hon ringer snart igen. :-)

Nu väntar middag på relativt nyöppnade Habibi. Premiär för Libanesisk bukfylla.

En intressant dag i mitt liv med andra ord.

Radiotjänst i Kiruna

… en gammal fin organisation med strukturella rötter i det tidiga 40-talets Tyskland som inspirerats av Franz Kafka.

Man kan argumentera för och emot statlig TV som finansieras via TV-licens. Jag tycker tanken med en fri och oberoende television är god – men då vill jag också slippa ”det här programmet sponsras av…” och sådant.

För närvarande sover jag kanske tre nätter i månaden i min lägenhet. Har inget större behov av någon TV där längre. Men så var det som såhär att jag och min lillebror beslutade att köpa en platt-TV till våra föräldrar i julklapp. Sagt och gjort. Köpte den online från OnOff någon gång i början av december.

En sen kväll i februari ringer min mobiltelefon och riktnumret vill jag minnas började på 09-någonting. En man berättar att han ringer från Radiotjänst i Kiruna och säger sedan att han lagt märke till att jag inte betalar någon TV-licens. ”Sant”, svarar jag. Och han fortsätter då: ”Och det märkliga är att jag ser här att du köpte en TV från OnOff för ett tag sedan. Hur går det ihop, för du vet väl att man måste betala TV-licens om man har någon form av mottagare?”

I det läget slår mitt adrenalin in och jag börjar bli riktigt förbannad – kränkt kanske. Vad har den här typen för rätt att gå igenom och se vilka eventuella inköp jag gör och inte gör? Angiveri. Är det ett fritt val OnOff gjort att rapportera vilka som köper TV eller tvingas de? ”Jag köpte den som en julklapp till mina föräldrar”. ”Jaha du”, svarade förhörsledaren på ett sätt som i alla fall jag tolkade som att han inte trodde en sekund på vad jag sa. ”Åk hem till mina föräldrars kök och kolla”, avslutade jag, och tänkte tyst fortsättningen ”din jävla gestapotyp”. Vid det här laget kokade jag inombords och tog det säkra före det osäkra och la på luren innan jag sa något min hjärna redan tänkte.

Mitt förslag till hantering är istället att man skattefinansierar SVT och SR. Alla får vara med och betala för något bra, precis som med sjukvård, oavsett om vi nyttjar det i nuläget eller inte. Samtidigt bör man skära ner kostnaderna och låta de kommersiella kanalerna ta hand som de riktigt dyra projekten. SVT och SR får vara smala, det breda finns det alltid andra som är sugna på.

Och framförallt vill jag ha bort de här nazistfasonerna som innebär att någon samlar in uppgifter om vilka inköp privatpersoner gör, ringer på kvällarna och, inte minst, knackar på dörren sena kvällar och anklagar en för saker och ting. Den principen kan jag bara inte med.