Arvikafestivalen del III

Trots brott mot tradition blev lördagen en trevlig tillställning - ja till och med den roligaste dagen av årets upplaga av Arvikafestivalen.

Solen hade stekt i dagarna tre och på lördagen tog vi med oss varsin kamera och knallade ner för att se dagens inledande konsert: Volbeat. Och äntligen kom det, den där upplevelsen av att hamna helt rätt och bara bli uppfylld av något så fantastiskt som en bra konsert. Det var helt enkelt så bra att jag innan sista tonen ringt ut längtade tills nästa gång. Volbeat. Storpublik. Bra ljud och en härlig kontakt med publiken genom hela spelningen. Volbeat: Rebel the rock - Metal the devil - som det stod på deras logo. Johnny Cash och Elvis möter tidiga Metallica och med en touch Motörhead. Ett vinnande koncept och fullständigt strålande med andra ord.

Under andra konserten för dagen, In Strict Confidence, började så molnen torna upp sig. Elaka, kolsvarta tunga skyar drev oss mot kaffeståndet och en stunds vila. Så började regnet sakta strila och vi lallade iväg till näst största scenen - ett konserttält - för att vara på plats inför Alice in Videoland. Vi hann knappt fram innan himlen öppnade sig. Och som den gjorde det. Fem meter in i tältet träffades vi av regn. Blåsten lyfte hela tältet upp och ner och utanför verkade det som att varje regndroppe innehöll minst en liter vaten. Fränt.

Ända tills en speaker annonserade att man omedelbums måste utrymma tältet som höll på att störta samman. En djup suck hördes genom den än så länge torra publiken. Så plötsligt utbrister någon i ett högt "Yipee" och så rusar tusentals människor ut i regnet. Det hoppas i vattenpölar. Geggas som om det vore en samling tvååringar i en vatenpöl. På en sekund var man genomblöt in till pungen och man kunde inte annat än skratta åt det hela. Helt klart bland det roligaste festivalminnet so far.