De var gulliga och väldigt trevligt sällskap de fyra små fåren som vi köpte för någon månad sedan. När de väl vant sig vid oss kom du skuttande så fort man lockade på dem och de följde med oss i princip vart vi än gick – ända in i döden.
I lördags var det nämligen dags för avlivning. Relativt smärfritt och lugnt och inte alls så emotionellt jobbigt som jag hade föreställt mig. Styckning på onsdag och så genast hem och lägga några lammkotletter på grillen. Känns något absurt när man ser det såhär.
Många jag pratat med hade varnat för smaken. Mig veterligen hade jag aldrig ätit lamm/får tidigare. Men det var faktiskt riktigt gott med lite rosmarin, salt och peppar. Det enda tråkiga var egentligen att bitarna var alldeles för små för att man verkligen skulle kunna schlafsemumsa.
1 kommentar:
Så är det med dom där kräken. Jag tror faktiskt att det är världens dummaste djur. "Såja följ med till lilla slaktmasken nu bara" och dom följer med och anar fred och ingen fara... Men smaken, lamm smakar ju helt ok men får smakar fan ull och vem vill sitta och tugga på ett par ullstrumpor. Have a country day :-)
Skicka en kommentar