En snabb titt på officiell valstatistik visar snabbt att det finns en hel del människor som faktiskt väljer att rösta på annat än de etablerade riksdagspartierna. Jag ska inte gå in på det djupare här men rekommenderar ändå en titt då valstatistiken visas per valkrets och man kan därför dra både den ena än den andra slutsatsen. Intressant hur som helst.
De stora utanförpartierna som det pratas om i försnacken inför 2010-års val är naturligtvis Gudrun Schymans och en av gubbarna i ABBA vem-av-dem-det-nu-vars baby FI, Piratpartiet och Sverigedemokraterna.
FI förstår jag mig inte på alls – och kritiserar jag partiet är jag en easy target eftersom jag ju är ”the enemy”. En vit, blåögd, i runda slängar medelålders man med ett fast jobb. Jag är en av dem som jag vill minnas Gudrun Schyman jämförde med en Taliban. Man alltså. Ni vet – vi är alla våldtäktsMÄN. Skyldiga på samma sätt som kyrkan en gång försökt marknadsföra kvinnan så som skyldig till allt ont sedan debaclet i Edens lustgård. Same same different package. Men som sagt var - FI kommer aldrig in i riksdagen och jag tänker inte säga så mycket mer om eländet än att konstatera att världen är mer komplex än att den låter sig definieras utifrån att alla män (eller kvinnor för den delen) är onda.
Piratpartiet så. Det här är en intressant liten grupp. Egentligen symboliserar de ett framtida Sverige där sakfrågor blir viktigare än partiprogram. Med andra ord ytterligare en förstärkning av personvalets betydelse. Ta en karismatisk ledare, en aktuellt fråga som upprör, lite marknadsföring i moderna medier och vips så har du en kraft att räkna med. Det här kommer vi att se mer av.
Det är en enda fråga som driver det här partiet: Anti-IPRED. Att man sedan försökt vidga begreppen till att innehålla personlig integritet i mer allmän betydelse är bara en politisk habrovink för att inte allt för lätt bli nedskjutna från den politiska himlen.
Nu vet jag alldeles för lite om IPRED före och efter införandet för att egentligen ens tycka till om Piratpartiet. Men min KÄNSLA (och det är den som allt fler kommer att rösta med) var (och är fortfarande) att regeringen vek sig för starka amerikanska intressen i form av stora mediebolag. Det är fel! Och bara det berättigar Piratpartiet. Visserligen kan de säkert locka en del unga väljare – men att komma in i riksdagen gör de absolut inte.
Sverigedemokraterna. Uppkommet ur diverse små organisationer med klart dunkelt och obehagligt förflutet. En av dem – BSS - var en populär ”tag” när jag gick i grundskolan. Bevara Sverige Svenskt kändes lite coolt – för jag menar – vad fan ska vi med invandrare till? Vi hade aldrig sett en – och klarat oss utan sådana så varför ändra på det konceptet? Det var kanske inte mer genomtänkt än så när man var 14 år och som tur är växer man upp och blir, förhoppningsvis, klokare och mer erfaren med tiden. Klok och erfaren nog för att idag kunna konstatera, utan minsta tvivel dessutom, att Sverigedemokraterna inte fyller någon som helst funktion alls i svensk politik.
Sverigedemokraternas stora trumf på hand är deras karismatiske partiledare Jimmy Åkesson. Det är bara att titta på honom. Jimmy Åkesson har rätt ålder, verkar påläst, drar sig inte för att ta fighten, mediasmart och rent allmänt duktig och lätt att gilla. Utan Jimmy hade inte Sverigedemokraterna ens funnits med i försnacket (liksom FI i förhållande till Gudrun).
I korta drag tycker jag följande om Sverigedemokraternas politik:
* Konservativa så det blir på gränsen till svartvitt i Tvn när de är med.
* Driver linjen Sverige ut ur EU (vilket jag antar är ett måste om man ska kunna BSS även i smyg). Detta är inte ett krav Sverigedemokraterna är ensamma om att driva men jag gillar inte idén oavsett vilken sida den kommer från.
* Allting är invandringens fel. Ja om det ändå vore så enkelt. Då hade till exempel (om nu Hitler vunnit kriget) Tyskland varit en ständigt blomstrande stat utan problem. Inte sant? Men det förstår ju de allra flesta att det inte hänger på just invandringen eller ens ”de annorlunda”.
* Svensk integrationspolitik fungerar inte. Det håller jag med om – men jag tror inte SD är det parti som står för ”den slutgiltiga” lösningen på det problemet.
* Islamiseringen måste stoppas. För det första tycker jag det vore fint med lite minareter här och var i Sverige. (Håller du inte med? Föredrar du de gigantiska betongklumparna till hyreshus vi har? I don't) För det andra så ska INGEN religion i Sverige ha någon som helst makt varken i skola, samhälle eller någon annan stans. Och någon egentlig religionisering ser jag inte framför mig varför en sådan fråga är ganska så passé. För 400 år sedan kanske – men i nutid? Njae. Knappast va?
Sverigedemokraterna lockar de rädda och de okunniga människorna. De som är rädda för den stora, farliga jätten som bor i sin håla i Bryssel. De som är lyckligt ovetande om vilket enormt behov Sverige har av invandring i alla dess former. Sorry – alla som tänkt sig rösta på Sverigedemokraterna (ni må tycka vad ni vill) men jag tycker ni är farligt okunniga och vilseledda och jag önskar att vi hade ett samhälle där ni, liksom de allra allra flesta av oss redan gör, kunde känna er relativt trygga.
Har jag fel? Kolla in informationsmaterialet SD skickat ut inför valet. Samtliga uttalanden som görs i det utskicket bygger på en enda sak – att tala till min rädsla – en rädsla som inte grundar sig i något som de facto är något att vara exceptionellt rädd för. Detta förstår de allra flesta, men allt för många verkar tragiskt nog inte tänka efter nog mycket på egen hand.
Jag kanske är orättvis mot SD – men jag förstår bara inte. Kanske är det jag som är den korkade?
Men jag ska avslutningsvis ge Sverigedemokraterna credit för en endaste sak – och det är att man belyser ett problem inom svensk politik där politiker blivit alldeles för fega för att ta obekväma beslut och diskussioner. Politiker i de etablerade partierna hävdar hela tiden att man visst vågar säga de obekväma sanningarna – men i så fall gör man det inte på ett sätt som folk i allmänhet tar till sig. Om så vore fallet skulle nämligen inte SD finnas med i snacket.
Följande youtubeklipp är naturligtvis oerhört överdrivet. Men samtidigt - ingen rök utan eld. Och lite roligt är det allt.
Lokala partier. Självklart finns också en hel massa lokala partier som försöker samla sig mot makten och göra det de anser vara bäst för sitt område, sin region, sitt särintresse. Detta är i grunden något gott eftersom det betyder att demokratin är nära folket. Man får vara med och bestämma och den känslan är oerhört viktig i en demokrati.
Innan upploppsrakan kommer i nästa del "Utopin" att presenteras...
Läs också:
#1 Snart är det val – en introduktion
#2 Folkpartiet
#3 Miljöpartiet
#4 Moderaterna
#5 Socialdemokraterna
#6 Kristdemokraterna
#7 Vänsterpartiet
#8 Centern
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar