söndag 26 september 2010

#12 Så gick det i valet 2010

En valkamp som varit hur spännande och intressant som helst vändes över en natt till fullständig chock. Inte trodde jag att jag skulle påverkas så mycket som jag faktiskt gjort. Men jag togs på sängen. Ärligt talat hade jag nog inte förväntat mig att människor faktiskt skulle lägga sin röst på SD när det väl gällde. Trodde liksom inte det var riktigt så illa ställt. Tji fick jag.

Så hur ska man nu göra för att få ett stabilt styre i fyra år, ett styre som är trovärdigt, som inte bara blir en grå massa av kompromisser och som hanterar SD på ett sätt som gör att de inte växer sig ännu starkare? För det första anser jag att de måste respekteras. SDs representanter är demokratiskt valda och hur illa det än må se ut på pappret är de bara människor när de passerar i riksdagskorridorerna. Alltså bör samtliga, inklusive Lars Ohly, hälsa på dem, prata med dem och så vidare. Och det här tror jag är oerhört viktigt. Vidare bör man analysera vilka människor som röstade på SD och omgående omyndighetsförklara dem... Just kidding... Men man bör analysera vad det är som faktiskt gör att människor kan tänka sig att rösta på SD och göra något åt det grundläggande problemet – psykosocial hälsa, utbildningsnivå, jobb, rädslor eller vad det månde vara?

Demokrati föds på gatorna, runt lunchborden, över en kopp kaffe, i mötet med andra. Tanken är fri men tillsammans ska vi försöka forma något som vi alla kan vara med och leva i. Med ytterst få undantag vill ALLA politiker göra sitt absolut bästa för att Sverige ska bli ett bra land för alla att leva i. Jag beundrar dom som tar fighten, som engagerar sig och som verkligen står upp för vad de tror på. Dom har det sannerligen inte lätt alltid. Tänk så mycket skit Mona Sahlin får? Tänk så mycket hemskt som sägs om lokalpolitikernas intelligensnivå? Och om det nu är så illa att vilket mähä som helst kan jobba politiskt – varför är vi inte fler som är med och konkurrerar om platserna, fler som hjälper till, tycker till, gör vårt bästa?

Jag kan bara gå till mig själv. Svaret är enkelt. Jag vet inte hur man skulle göra. Och om jag nu visste det MEN fick en massa skit för att jag gjort mitt bästa så skulle mitt temperament se till att Lars Ohlys bröstpumpsförslag framstår som ett genialiskt, djupsinnigt, genomtänkt och välformulerat uttalande i jämförelse med vad som skulle kunna passera ut mellan mina läppar.

Åh andra sidan kanske det vore bra att rensa luften ibland. Blir det inte lite mer trovärdigt då? Dessutom kan man ju bli vänner igen - to kiss and make up liksom. Jag – en politiker? Ja – kanske det kanske.

Men hur gick det nu då? På riktigt alltså. Tja. Ungefär såhär:

Valresultat enligt www.val.se (100926). Val till Sveriges Riksdag 2010

Resultat enligt www.val.se – (Mitt antagande) – Differens

Vänsterpartiet: 5,6 – (5,8) - -0,2
Socialdemokraterna: 30,66 – (27,5) – 3,16
Miljöpartiet: 7,34 – (10,9) - -3,56
Centern: 6,56 – (6) – 0,56
Folkpartiet: 7,06 – (8) - -0,94
Moderaterna: 30,06 – (31,5) - -1,44
Kristdemokraterna: 5,6 – (5,2) – 0,4
Övriga: 7,13 – (5,1) – 2,03 (varav Sverigedemokraterna: 5,7 – (3,6) – 2,1)

Total felmarginal: 0,01

Sett till de båda blocken blir fördelningen:

Rödgröna: 43,6 – (44,2) - -0,6
Alliansen: 49,28 – (50,7) – -0,79

och ja. Sverigedemokraterna kom in trots att jag uppenbarligen inte trott det skulle kunna ske i Sverige.
och ja. Nina Larsson kom in i Sveriges Riksdag och kan nu måla om sitt hus i andra färger än bilder av sig själv. Antar att det ska bli rätt skönt - men vad vet jag? :-)
och nej. Jag tröttnade uppenbarligen inte på henne...
och ja/nej jag vet inte om jag föll för reklamen, för Niklas L's ord eller om jag moget baserade beslutet helt på egna analyser.
och jag valde att göra en riskspridning och röstade på tre olika partier i de tre instanserna.
och jag är fortfarande orolig för att Folkpartiets syn på framtidens skola är en grov förenkling av verkligheten.
och ja. Lite roligt vore det allt att vara mer delaktig i politiken.
och nej. Nu har jag ingen aning om vad jag ska skriva mer.
Punkt.
Slut.

Läs också:
#1 Snart är det val - En introduktion
#2 Folkpartiet
#3 Miljöpartiet
#4 Moderaterna
#5 Socialdemokraterna
#6 Kristdemokraterna
#7 Vänsterpartiet
#8 Centern
#9 Partier det pratas om men som ännu inte är med och leker
#10 Så tycker jag – eller – Om jag bestämde så skulle...
#11 Så går det i valet 2010

Inga kommentarer: